Idag var det dax för Frisbees andra tävling. Denna gång ett 5-års program i Strömsholm
Jag var osäker om vi skulle åka el inte. Men det är dåligt med tävlingar härikring, därför valde jag att åka trots att vi inte är klara. Men vi båda behöver få rutin ihop på tävlings banan och detta var ett utmärkt tränings tillfälle.
Jag är så nöjd med honom!! Han sköter så bra på tävling, visst lite rädd å tittig, men känns som han är trygg med mig och går förbi iaf. Traven blev vi belönade med 8,5 och fina ord! Skritten var super spänd och han visade inga enkla byten så det drogs ner till 5,5... hårt men men
Galoppen gick helt ok, lite för ivrig och han är inte färdig ännu att visa längningar och samling, men det kommer ju med styrkan. Vi kör på växel 1 och han har så mycket och jag vet och känner att han har det jag vill ha hos en häst!!
När han får lugnet, avslappningen ihop med denna härliga energi så blir det så bra!!
Nu blir det ändringar på min sits! För att kunna sitta på Frisbee som är så het, måste jag sitta på ett annat sätt än jag tidigare gjort. Igår hittade jag en sån härlig känsla när jag red!! Och dom sekvenserna när allt är på plats är magiska att känna, men än så länge är det bara korta bitar, men nu vet jag vilken känsla jag letar efter😄
Det som jag ska ändra på, är att flytta fram handen och min över kropp (lite), rida mer med benen och hålla kontakten och det är där vi har det lilla svåra. Det är så svårt att ta kontakten när han inte tar benen på rätt sätt. Men vi jobbar på det!! Och därifrån kan jag sen göra dom här små ändringarna som jag vill.
Usch idag har jag inte haft någon bra dag!! Vissa dagar vill man börja glömma. Det började med att snön vräkte ner, Frisbee har totalt blivit knäpp, går inte att rida bara helt överkokad i huvudet. Jag har pusslat för att få hela dagen att gå ihop, alla hästarna skulle skos, Lotta skulle komma och köra djupvåg, lektioner hela kvällen och emellan allt detta hinna rida Eyecatcher, Lee hemma från skolan, en sambo som jag helst ville mörda....
Och nu försöker jag pussla ihop tiderna inför imorogn.
Om lite mindre än 2 veckor har jag anmält ett 5-års program i Strömsholm. Har velat fram å tillbaka om jag ska ta bort anmälan, men bestämde att den får vara kvar. Frisbee är inte alls klar för den klassen ännu. Men pga dåligt med tävlingar så gör vi ett försök och tar detta som en träning.
Han är verkligen ett energi knippe och den energin är svår att hantera när det snurrar runt i huvudet på honom.
Det har gått bra sålänge vi "unghäst" ridit, alltså bara rakt fram å framåt. Men nä det kommer krav på övergångar, tempoväxlingar, volter, halter så blir det bara kortslutning. Han vill så otroligt mycket så det slår runt ibland. Men jag vet att den energin är värt guld framöver.
Efter galopp jobbet vill han gärna fortsätta galoppera å galoppera och gör kaninhopp som blir lite för höga ibland. Försöker ta oss över den tröskeln, har inte hittat lösningen än men hoppas på att jag kan komma på den snart
Ja det är faktiskt en konst att rida heta hästar. Målet med alla hästar är att få dom mellan hjälperna och i ramen, alltså fram för skänkeln, ta en fin kontakt och ta mina halvhalter för att få kommunikation. Ifrån det kan man sen börja jobba och stärka hästen. En het häst måste även den vara fram för skänklen så den kan komma in i ramen, och det är lättare sagt än gjort att rida dessa heta gummibollar fram för benen.....
Men vi alla vet att denna sport är aldrig enkel, och vi lär oss nåt nytt varje dag vi sitter i sadeln. Det är häftigt!!
Vilken härligt dag!! Strålande sol och 5 grader varmt, nu är det vår i luften:)
Frisbee fick komma ut i skogen med sällskap för allra första gången. Han skötte sig galant och tyckte det var livet att vara på uteritt! Underbart att trava i snön och rida både på stigar och åkrar. Alltid önskat mig en snäll häst som man kan rida ut på.
Chanel var super snäll, annars har jag bara haft galna hästar...ha ha
Frisbee är inne i en små jobbig period. Han blir rätt som det är så överhettad i huvudet så han bara gör "kaninhopp" Han kan inte hålla koll på benen i galoppen, dom går åt alla håll, och han byter korsar å är allmänt jobbig. Vet inte om det beror på tänder, pälsfällning eller om det bara är en "tröskel" Kanske är en blandning av allting.
Han få en kortare vila nu så får vi se om det blir lättare nästa vecka.
Min lilla diamant som har mycket eld under hovarna
Alla kommer vi till trappsteg som vi vill komma över, från ena dagen till den andra kan allt ändras. En dag känns allt enkelt å fantastiskt, nästa funkar ingenting. Det är så svårt att ta sig över dessa trappsteg man kommer till. Och då behöver man ha en tränare som hjälper, pushar, tvingar, och stöttar en. Kommunikationen mellan ryttare och tränare är så viktig, man måste få berätta hur det känns just idag och utifrån det jobba el lösa problem. Faktiskt för det mesta handlar det om att hitta problem, lösa problem, och ta sig över problemen.
Jag tror och tycker att det är så viktigt att ha en tränare som "inte" är utbildad utan har erfarenhet istället. Det handlar om att förklara och lära ut en känsla och det kan man inte göra när man läst en bok!!
Såklart finns det utbildade tränare som kan rida också 😉😉 men ni förstår vad jag menar.
Erfarenheten av att träna, rida och utbilda olika sorters hästar är grunden för att kunna lära ut denna "känsla" man behöver för att ta sig över gränserna/trappstegen.
Ibland hör man tränare som snackar så otroligt mycket och har så fina termer och det är det värsta jag vet.
Vill att tränare ska säga som det är!! Och ta ett steg i taget, inte hoppa över 3 steg för att det är "så här" det ska se ut. För att nå steg nummer 5 måste 1,2,3 och 4 funka först.
Välkomna till min blogg! Jag heter Emma Mattisdotter och är född i dec 1983. Jag bor utanför Falun som ligger i Dalarna. Det bästa jag vet är att få rida mina underbara hästar Coco och Chanel och vara med min dotter Lee som är 3 år snart :)
Jag jobbar som brevbärare på posten i Falun. Jag jobbar även lite med att utbilda/tävla andras hästar samt har en del ridlektioner!Det är verkligen någonting som jag tycker är roligt och hoppas att jag nån dag kan leva på det!
