Jag är otroligt engagerad som tränare och försöker alltid få ut det bästa av ekipagen! Jag vill hela tiden att de utvecklas och hitta känslan!! ibland kanske jag vill för mycket men som sagt jag vill att alla ska kunna lära sig och växa som ryttare oavsett nivå!! Försöker förmedla känsla och förklara på ett enkelt sätt, inte krångla till det med fina fraser hit å dit! 

 

Ska skriva om en tjej och hennes häst som började rida för mig ca 1 år sen!! Detta är inspiration!!!

 

Första lektionen kan man kalla för katastrof 😉 jag tänkte "herregud hur ska detta gå" hästen gjorde allt utom rätt! Acceptera inte bettet tog inte skänkeln reste sig och körde huvet rätt upp!!Kan nämna att det är ett fux sto!

;)

iallafall så red jag henne gången efter och försökte få den att acceptera skänkel och hand (ska inte skriva vad jag tyckte om henne ha ha)

efter det släppte det lite och det gick att börja rida lite smått! Det positiva med henne var bakbenen, redan första gången sa jag att hon hade otroligt bra bakben och när hon en dag blir ridbar och lär sig använda dom på rätt sätt kommer det att bli bra! 

 

Vi fortsatte träningen under våren, sommaren och hösten och stackars Veronica fick slita hårt varenda pass och verkligen försöka komma över trappstegen varje gång hon tränade! Även trappstegen för sig själv, att inte vara rädd utan våga rida! Hästen gjorde inget gratis och reste sig eller kastade sig iväg så fort den inte ville!

Men det blev hela tiden bättre och hon accepterade allt mer å mer, fast att det tog tid.

 

När vi kommit så här långt började vi kräva att hästen skulle börja bli mer eftergiven, bli lättare fram och bära vikten på dom fina bakbenen(på rätt sätt)dvs, bli mer självbärig! Lite strul ibland men nu började det verkligen hända grejer! 

 

När styrkan sakta men säker blev bättre och bättre började jag se en fin häst som faktiskt arbetade! Sista 2 månaderna har gått framåt och nu kan Veronica börja utbilda henne. Igår red jag henne och nu kändes hon riktigt fin att rida, finns mycket att jobba på och det positiva är att det går att jobba henne! För första gången var hon rolig att rida och jag kände att det gick att inverka på rätt sätt med halvhalter, göra henne kvickare med skänkeln och jag trodde aldrig jag skulle säga det men "ganska söt är hon också 😊"

Nu ska dom jobba vidare uppåt och jag lovar att till nästa sommar/höst tävlar dom Msv! 

 

Så varm och glad i kroppen för att dom kommit så långt!! Detta gör mitt jobb så jä... roligt!!