Vilken lycka att få komma hem till hästarna och rida. Coco hade verkligen saknat mig. Han bara stod och njöt på gången när jag rycktade, kliade och myste. Det är sån härlig känsla när man känner närheten och att dom älskar en tillbaka. Ridpasset gick alldeles strålande, Coco som brukar vara jobbig när han vilat kändes minst lika bra som sist jag red. Lugn harmonisk ridbar, och energisk. Nu börjar vi hitta knapparna och jag kan spela med honom så vi dansar fram, en helt otrolig känsla som jag aldrig känt på en häst förut. 

 

Chanel var lika glad att se mig!!hon visste inte hur mycket hon skulle klia mig :) ridpasset gick helt ok galopperade en heldel i lösgörande rörelser, öppna,sluta,öppna för att få henne mellan hjälperna och bara checkade av nåt byte.