Prestations ångest

Kategori: Allmänt

Jag har detta år fastnat lite i mig själv, och tappat bort styrkan att" bara vara och göra mitt"
Frustationen och känslan man får när man inte kan prestera som man vill och kan, det bara kryper i kroppen och snurrar i huvudet. Det är otroligt svårt att få grepp om detta och börja tänka klart igen. 
 
Kombiationen av stress, press, stress, press om å om igen är inte lätt att hantera. Stressen att hinna med allt, räcka till överallt och göra alla nöjda. Jobba, rida, jobba igen, ta hand om hemmet, laga mat vara en bra mamma å sambo, orka med allt hela tiden. Pressen på mig själv att alltid vara GLAD, DUKTIG och ha FULLSTÄNDIG KONTROLL, prestera och vara BÄST alltid!! 
Tillslut klarar man ingenting av detta och allt bara rasar. Kroppen säger stopp, huvudet känns som en ända stor gröt som snurrar, och snurrar utan att sluta. Jag är van att alltid ha kontroll på mig och när jag inte har det får jag lätt lite panik inombords. När jag dessutom inte klarar av att prestera, och det går dåligt är det liksom jackpot i skallen!! 
Får jag något negativt från någon just då, kan vara en jävla skit sak bara som om att jag glömde köpa mjölk, eller när människor som inte känner mig eller vet någonting om mig kritiserar känns det som huvet är långt ner under jorden, ex en bild som inte är perfekt,hästen ser ut si eller så, stackare han ser ut att lida osv...hur kul är det att höra/läsa när mina hästar är mitt allt och det bara är en ögonblicks bild, hallå? Människor hur orkar dom lägga sig i andra?? 
 
Alla säger skit i andra, tänk positivt....ja jag vet men hur lätt är det att tänka positiv och strunta i vad andra tycker?? 
 
Jag vill skriva detta här för att ni som läser ska veta att det inte är en dans på rosor jämnt för mig heller, och alla har vi våra "problem" som vi jobbar med! 
 
Jag har nu en mental coach som ska hjälpa mig att tänka på ett annat sätt. Och vet ni?
Jag gör ju detta för att jag tycker det är roligt, jag älskar att rida och då ska inte mina negativa tankar få förstöra det!! Och jag tänker inte tillåta mig själv, att andra ska påverka mig negativt! 
 
Kram till er alla och gör det du älskar att göra, låt ingen annan påverka dig! 😀😀
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

  • Frida säger:

    Mm det är lätt att tappa bort glädjen när vardagen går i 200 och man hinner knappt med... jobbar så hårt och vill så mycket. Jag försöker hantera det, ändra mina tankar, njuta mer. Det värsta som finns är att känna att man inte gjort sitt bästa under ett ridpass och inte varit närvarande. Jag har numer lovat mig själv att alltid vara närvarande i ridningen eftersom det är för dens skull jag sliter med allt annat. Klokt av dig att ta hjälp! Det kan nog göra enorm skillnad, det är ju i våra skallar det sitter..

    2014-05-04 | 10:13:34
  • Petra Laini säger:

    Tråkigt känner verkligen för dig. Känns som du håller på att bli utbränd. Då är det omprioriteringar som gäller. Finns inga genvägar, då måste man välja bort saker. Hitta nya vägar lösningar så man får en hållbar situation. Mental coach är nog toppen också. Har haft samma problem, eget företag, familj och häst samtidigt. Men har gjort många förändringar, allt behöver inte vara perfekt och våga lita på att andra göra saker lika bra som mig.

    Vågar knappt fråga men gjorde ett för ett par dagar sedan som du inte har svarat på, tänkte jag kunde få några tips av dig som är så rutinerad.
    Jag har en 6-åring som brukar gå mycket fint på träning, men på tävling försvinner all framåtbjudning och jag får lägga all min kraft på att han inte ska stanna mitt i ritten. Jag brukar var helt slut efter en ritt. Mycket frustrerande! Har redan tävlat en säsong och mkt på samma ställe så jag tycker inte han borde vara rädd för omgivningen. Har tränat på tävlingsbanan innan tävling, men har då varit bråkig. Har du haft det problemet med någon häst och har du några tips på hur jag ska komma ifrån det så att det inte blir en grej. Är det ren olydnad eller någon slags låsning. Eller jag som vill och rider för mycket. Han lyssnar inte på min skänkel banan. Kan nämna att han ofta fryser när han blir rädd. Han är ingen trög häst normalt.

    Svar: Skicka mig din mail så svarar jag där 😊
    Om Mig!

    2014-05-04 | 10:45:29
  • Petra Laini säger:

    [email protected]

    2014-05-04 | 17:37:34
  • Cattis Hjärpe säger:

    Väldigt bra skrivet! Tycker du är otroligt jordnära som även skriver om de tunga och jobbiga sakerna som faktiskt är en stor del, i det här fallet, i utbildandet av unga hästar, samtidigt som man ska få ihop vardagen! Kan själv relatera till detta och ger dig en stor eloge att du delar med dig av detta offentligt. I en del bloggar man läser så går allt bara bra och t o m fruktansvärt bra hela tiden! ....och det är ju inte sant... alla har vi våra motgångar.

    Svar: Å tack så mycket!! Va härligt att du tycker det!! Kram
    Om Mig!

    2014-05-05 | 07:14:10
  • Sofie säger:

    Åhh vet precis hur d där är!:( jag blir också helt snurrig å tillslut bryter man bara ihop! Då blir d svårt å fokusera på att rida bra.. Jag tog några dagars semester och umgicks bara med min familj, efter d mår man lite bättre! Nåt man gör för sällan,,, nu försöker jag tänka "en sak i taget" inte få panik å allt löser sig:) mental coach är guld!

    Svar: Tack för att du delar med dig!! Lyck till Kram
    Om Mig!

    2014-05-05 | 21:54:33
    Bloggadress: http://sofiesdressyr.horseworld.se
  • Lotta säger:

    Har följt din blogg under en period för jag tycker att du är en fantastiskt skicklig ryttare med fina hästar. Jag fastnade i livets ekorrhjul som snurrade fortare och fortare. Hjärnan gick på högvarv och hur stänger man av en hjärna liksom. Levde så under många år och till slut gick det inte. Det var jag själv som hade krav på mig via jobb, hem, barn och hästar. Oftast är det högpresterande kvinnor med många saker på G som drabbas. Jag har varit sjukskriven i ett och ett halvt år pga utmattningssyndrom. Låter bra med mental coach, det är lätt att fastna i gamla hjulspår. Bra att du skrev det här inlägget för det visar att du är medveten om din situation och gör något åt det. Var rädd om dig så du inte hamnar där jag är.

    Svar: Tack för att du delar med dig!! Och tack för ditt stöd😀Hoppas du kryar på dig och blir bra igen
    Kram
    Om Mig!

    2014-05-07 | 21:41:34
    Bloggadress: http://stallhansta.wordpress.com/

Kommentera inlägget här: